Jinx

Den åttonde maj 2006 satt jag och några vänner på den stora fotbollsplan i viksjö och diskuterade att våra liv var tråkiga. Vi tyckte att någonting behövde hända, någonting större som ger oss något. Då säger en av mina närmsta vänner “någon behöver dö”. Någon timme efter det hittade vi Sven-Erik (min mammas man, min bästa vän) på golvet med hjärnblödning. Efter två månader på sjukhuset och ytterligare blödningar så dog han.

Min finaste och älskade vän har länge skämtat om att hon har en hjärntumör med tanke på att hon glömmer saker och har humörsvängningar. Ja, egentligen allting blev denna hjärntumörs fel. I somras fick vi beskedet att min mamma har dödande hjärntumörer.

Jag tror inte på sånt här. Men jag är typ bäst i världen på att jinxa. Och efter denna insikt? Jag vet inte.