When debaser was just a song and we were full of hope

Vissa dagar känner man sig dålig och blir ledsen. Som idag. Jag bestämde mig för att städa och sådär. Snart får jag ju en fin gäst hit och då vill jag ju visa bästa sidan av mitt liv så jag kanske kan övertala personen att aldrig åka så jag slipper vara ensam igen. Inte för att det kommer funka, men man gör ju sitt bästa. Hursomhelst, städa! Började uppe på vinden för att få undan saker så jag kunde ställa upp mer skit där senare. Sen bestämde jag mig för mina garderober vilket jag nu ångrar. Första garderoben var rätt lugn. Det var ändå bara 2 par skor, 2 par jeans, någon tröja och sådär. Och de kläderna visste jag redan innan att jag var tvungen att göra mig av med. Men sen kom jag till de andra också. Först mina vita fina byxor som jag använt två gånger eller nåt sånt. Jag fick dem inte över låren. (Don’t worry Lisa, det var inte de jättefina vita. De var ett annat par.) Sen kom jag in till mina tröjor och linnen. Då blev det lite fler påsar som fylldes. Nästan alla mina tröjor visar halva min mage, inte lika charmigt idag som för 10 år sedan tyvärr, och det är jag så sjukt less på. Även om jag nästan alltid har någonting över så känns det otroligt fel så nu skulle jag göra någonting åt det. Men har man 200kr och ingen aning om när man kommer få pengar igen så gör det otroligt ont att kasta så mycket kläder. Jobbet säger att det kan dröja flera veckor innan jag får nytt, så nu får jag leva naken på mitt studiebidrag ett tag. KUL!

Nej, nu ska jag sluta vara deprimerad. Iallafall tills imorgon då jag ska klä på mig och märker att möjligheten inte fanns. Ska försöka få ut Erik på en promenad tror jag.